Prioriterat cykelstråk – eller inte?

Idag cyklade jag för första gången i västerort, på det prioriterade cykelstråket från Hässelby Villastad in till Alvik vidare mot Västerbron och hem mot Älvsjö. Och jag måste säga att detta prioriterade stråk bjöd på en del överraskningar för en på sträckan förstagångscyklist.

Tyvärr hade jag inte kameran monterad på cykeln, någonting jag ångrar så här i efterhand. Det hade blivit en del beskrivande bilder annars.

Första överraskningen innebar att jag trodde jag cyklade på rätt sida om Lövstavägen. Men helt plötsligt delade sig den gemensamma GC-banan där ena delen försvann och slutade nere vid en busshållplats. Den andra delen gick upp för en liten backe och kändes rätt. Den var rätt väg. Men väl där uppe slutar banan i en 180-graders U-sväng för att komma upp på GC-bron över till andra sidan Lövstavägen. En manöver som dessutom skulle göras i svagt motlut både i början och slutet av svängen. En mindre utmaning på en vanlig cykel. En desto större sådan på ett längre ekipage såsom en tandemcykel eller som i mitt fall för dagen en lastcykel. Eller en cykel med kärra efter som många använder idag för att skjutsa sina barn.

U-sväng, inte helt enkel med lastcykel
U-sväng, inte helt enkel med lastcykel

Väl över på andra sidan stötte jag snart på nästa hinder. Bommar som ska stoppa de laglydiga bilisterna från att köra in på den trots allt just här ganska breda men gemensamma GC-banan. Bommar som är i princip omöjliga att passera med en lång tandem- eller lastcykel. Tur att det fanns plats på sidan om ute i spenaten där alla cyklister och mopedister gjort fin lervälling av gräset. Tur det var torrt idag. Klicka upp bilderna för att se bättre.

Bommar, ett effektivt hinder för cyklar på cykelbana.
Bommar, ett effektivt hinder för cyklar på cykelbana.

Bilden ovan visar hur det såg ut på platsen när Google fotade för Street View för ett antal år sedan. Bilden nedan visar hur det ser ut från andra sidan idag. Man har utökat hindret med räcken på båda sidor om bommarna så det blir ännu svårare att ta sig fram med cykel på cykelbanan.

Mer hinder, det var för lätt för cyklarna att cykla på cykelbanan
Mer hinder, det var för lätt för cyklarna att cykla på cykelbanan

En stund senare insåg jag dessutom att det på andra sidan Bergslagsvägen fanns en till synes bred, fin och nyasfalterad GC-bana. Var jag på fel sida? Vid nästa korsning körde jag därför över till andra sidan. Bara för att någon korsning eller två tvingas tillbaka över till första sidan igen. Vad händer?

Vid något annat tillfälle försvinner cykelbanan helt och det enda som finns kvar är kantsten och ett övergångsställe. Sedan blir det till att använda bilarnas körfält tills jag helt plötsligt, mest av en slump, upptäcker att cykelbanan fortsätter till vänster om mig. En snabbare cykel och det hade kunnat bli en riktigt intressant manöver i samband med en korsning är det kunnat komma bilar i relativt hög fart.

Cykelbanan försvinner med hög kantsten ut i gatan
Cykelbanan försvinner med hög kantsten ut i gatan

Ytterligare en bit framåt var det återigen dags att korsa den stora Bergslagsvägen till andra sidan. Sedan fick jag faktiskt stanna kvar där ända fram till och över Tranebergsbron. Däremot var det ”svängfest” vid Brommaplan, en passage med tvära svängar som inte är helt lätta med längre ekipage.

Vad gäller trafikljus vid cykelöverfarterna, så vet jag inte om jag hade tur idag. Eller om de faktiskt prioriterar cyklister på denna sträcka. För det var många av dem som slog om till grönt snyggt och fint strax innan jag kom fram, och jag behövde bara stanna och trycka på knappen ett fåtal gånger. Min förhoppning är att det inte bara var tur för dagen.

Posted from Stockholm, Stockholm County, Sweden.

Kommentera gärna