Laddad till drygt 30%
Uppladdningen inför Vätternrundan fortsätter. En del är pendlingen till jobbet (som fick sig ett litet avbrott under en veckas semester i Egypten) och nu har ju vintern släppt sitt grepp. Sanden sopas upp från vägarna och värmen börjar så smått komma tillbaka. Saker som tillsammans gör det en aningen lättare att få mil i benen fram till 15 juni.
I slutet av mars drog Jocke och jag igång med knappt 6 mil på tandemcykeln. Den första svängen för säsongen, vilket kändes i benen. Det var tungt. Och på cykelvägarna låg isen och sanden kvar.
Andra april startade cykelpendlingen till jobbet, någon vecka senare än vad jag tänkt mig. Även det var tungt, men man kom snart in i lunken, och det kändes faktiskt bättre när jag kom hem efter semestern. Om det berodde på det lite varmare vädret, mindre grus på vägen eller om jag helt enkelt vilat mig i form får vi nog aldrig veta.
Men, att pendla drygt två mil om dagen hjälper inte även om det ger mil i benen. Det behövs längre sammanhängande rundor också. Därför lockade Patrick ut mig på en sexmilsrunda idag, sex varv på varvbanan här hemma i Älvsjö. Som vanligt hade jag lätt för att gå ut för hårt, men Patrick styrde upp och höll ned farten lite på första varvet innan man blivit varm i kläderna. Det var nog bra. Resten av turen kändes bra. Drog lite i låren här och var men på det stora rullade det liksom bara på.
Efter sex mil la vi av. I ärlighetens namn hade jag nog faktiskt kunnat fortsätta i samma tempo en bit till. Men det hade inte varit lika kul att göra det själv. Så jag tog mig hemmåt istället jag också. Väl hemma blev jag ivägskickad på ett cykelbudsuppdrag. Karin behövde lite saker från sin företagslokal så jag hojjade dit och hämtade det. Ytterligare ca 6km att lägga till uppladdningen.
Uppladdningen ja. Målet är ju att få in 100 mil i benen fram till en vecka innan VR. Efter idag har jag avverkat ca 32% av det målet. Efter nästa helg har jag nått halvvägs om allt stämmer. Hejja!
Kommentera gärna