Vintercykling, en statusuppdatering
Vintercyklingen blev ju inte riktigt som jag tänkt mig. Inga oplogade cykelbanor med decimeterdjup snö och snöstorm.
Foto av Ulf Bodin (CC BY-NC-SA)
Nej, vintern kom sent 2013/2014. Rent meteorologisk vinter blev det inte förrän sent i januari. Första snön kom i början av samma månad. Lite skillnad mot föregående vinter som chockstartade med snökaos redan i november.
För säkerhets skull la jag på dubbdäcken i början av november, och några frostmorgnar hade jag nytta av dem med isfläckar på banorna. Men ofta kändes de onödiga. Den grövre mönstringen räckte fint för att klara av allt grus som är utslängt.
Vad gäller kläder hade jag inte skaffat något speciellt. Jag fortsatte med samma utstyrsel som jag visste funkade fint ned till några få minusgrader. Underställ, långa cykelbyxor, kortärmad tröja och sedan regnkläderna som skydd för den kalla vinden. Med detta klarade jag mig fint ned till ca -12 grader, men då behövde jag ”rånarluvan” under hjälmen och en extra långärmad tröja över understället. Men så är cykelturen bara lite drygt 30 minuter. Och det gör också att det täta regnstället fungerar att ha. Hellre lite blöt under än kall av vinden. Tills jag får för mig att köpa mer funktionella kläder 😉
Om man ska betygsätta plogningen blir det lite svårare, på grund av avsaknaden av just snö. Men några kommentarer har jag. Plogningen är varierande. Ibland jättebra, ibland inte bra alls. Till exempel på Lindhagensgatan valde man att endast salta, och inte röja snön alls. Förmodligen beroende på den smala cykelbanan med kanter på sidorna så det blev svårt med de breda bladen på maskinerna. Felanmäldes. Ekelundsbron verkade glömmas bort helt och vid förfrågan och felanmälan visade det sig att den ligger på Stockholms lott att röja.
Då ingen av mina sträckor röjs av den till skyarna höjda sopsaltaren var jag ju tvungen att ta en omväg in via Gamla Stan och tillbaka på den sopsaltade Norrmälarstrand en fin snöig dag. Och den sträckan var ju helt underbar. Som att cykla på grusfri lite blöt sommarväg. Mitt i vintern! Mer sopsaltare till folket! Efter detta lilla test skickades önskemål till staden om specifika sträckor jag gärna ser maskinen på nästa vinter.
Mitt vintercyklingsmål då? 1250 cyklade (utomhus) kilometer mellan 1 oktober och 1 april. Jodå det nåddes med lätthet redan i slutet av januari. Mycket tack vare den milda vintern. Och tittar man på hur mycket längre turen till och från jobbet tagit de dagar det varit snö och halt så handlar det bara om några få minuter. Och det är en av de stora fördelarna med ckelpendlingen. Man vet på några minuter när hur lång tid det tar. Vilket man inte riktigt kan säga om att sitta i en bil på Essingeleden där en stillastående bil eller olycka lätt kan orsaka en halvtimmes försening om man har otur.
Alltså, vintercyklingen har så här långt varit riktigt lätt och bra, men jag hade gärna sett flers dagar med mer snö, för jag hade ju faktiskt sett fram emot utmaningen!
Kommentera gärna